Sista lärarkollegiet för skolåret 2023/2024

Vi sitter under det öppna terrasstaket på vår högstadieskola i Nakamtenga. Alla våra tretton ämneslärare, rektor, studierektor, elevassistent och skolsekreterare. Det är tidig morgon och det fläktar skönt i den annars så tryckande värmen. Det är det sista kollegiet för läsåret och det är dags att göra en summering av läsåret. Hur har vi lyckats? Vad har varit bra? Vad har varit mindre bra? Vilka är svårigheterna och utmaningarna. Hela personalen är på plats trots att det är lördagsmorgon och helg. Trots att det inte är betald arbetstid.

Våra lärare är timanställda och arbetar också på andra högstadieskolor i kommunen för att få ihop till en lön för familjens försörjning. – Det som skiljer arbetet på Yennenga skolan  från andra kommunala och privata skolor är att här träffas lärarna åtminstone tre halvdagar per skolår för att tillsammans utvärdera resultat, byta erfarenheter och hitta lösningar på problem som rör arbetet med eleverna. Dessutom är klasserna jämförelsevis små och alla lärare hinner under läsåret lära känna varje elev som individ.

Eleverna på Yennengaskolan kommer från samma by och alla känner varandra. De flesta har följts åt från förskolan, via låg-och mellanstadieskola till högstadiet. Majoriteten har föräldrar som själva inte har formell skolutbildning och som inte talar skolspråket som ju är franska. Det kan låta som något positivt med en sådan homogenitet men det medför också en hel del bekymmer. Det franska språket används bara under lektionerna. I hemmen, på fritiden och på raster talas det lokala språket, moré. Elevernas kunskaper i franska har under skolåren är inte hunnit bli tillräcklig för att de utan svårigheter ska förstå undervisning och förstå skrivna uppgifter.

Föräldrarna kan inte ta del i, hjälpa till med hemläxor eller följa skolarbetet på ett bra sätt på grund av språkproblemet. Följden blir att de överlåter både uppfostran och utbildning på skolan. De vet inte hur de ska göra för att hantera sina barn och ungdomar, speciellt på mellanstadiet och på högstadiet.  Föräldrarnas ekonomiska situation gör det svårt för dem att betala skolavgifter, skolkläder eller den starkt subventionerade skollunchen.

Den politiska och sociala situationen i landet är sedan ett tiotal år närmast katastrofal. På grund av en dåligt fungerande statlig administration som ingen har tilltro till och en säkerhetssituation för medborgare som närmast kan betraktas som krigstillstånd, finns det mycket få ljusa punkter att lyfta fram. Detta gör att vardagen präglas av en slags hopplöshet som smittar av sig på alla, både vuxna och barn/elever.

En av de svårigheter som lärarna betonade mycket starkt i mötet är svårigheterna att motivera eleverna att vilja studera, att vilja lägga manken till. Om framtiden ser hopplös ut, och de goda exemplen är få, vilka argument ska du som lärare använda? Eleverna, speciellt i sista klassen i högstadiet, finns i bästa fall fysiskt närvarande i klassrummet men tankarna är någon annanstans. Skolan har lagt in tre veckors extra studier för att förbereda eleverna i examensklassen inför slutprovet – men kan det sporra eleverna om grundmotivationen/hoppet om framtiden inte finns?

En landsbygdsskola som Yennengas står alltså inför enorma utmaningar i den kontext som råder idag i Burkina Faso. Trots att vi i lärarkollegiet ofta samtalar om strategier och metoder, trots att den lärarstab vi har, verkligen är engagerade och drivs av starka ambitioner för sina elever, och vi som vuxna vet att det brukar bli bättre även om livet i perioder är tufft, så når vi inte riktigt fram. Ändå är vår högstadieskola en av de bästa i kommunen. Problemen vi möter är alltså generella.

Sammanfattning av den aktuella situationen: juni

·      Brist på studiemotivation – vad finns det för framtidsperspektiv?

·      Otillräckliga språkkunskaper försvårar förståelse och inlärning.

·      Metoder, strategier och läromedel som inte är anpassade till det moderna samhället.

·      Brister i skolans tillämpning av regelverk som finns för elevernas uppförande och attityder under skoltid

·      Brist på vägledning för pubertetsungdomar i en så osäker lokal och regional situation.

·      Brist på mat som är nödvändig för att få den energi som behövs för att orka läsa och förstå

Som exempel på åtgärder som skulle kunna tillämpas inför kommande läsår nämndes

·      Lärarseminarium för att skapa en gemensam hållning bland ämneslärarna

·      En dag för föräldrautbildning i början på skolåret

·      En uppstartsvecka för eleverna för att skapa vi-känsla och motivation inför skolåret

·      Fortsatt satsning på Voices for Impact: Youth Leadership Program

Kollegiet kom i hög grad att handla om svårigheterna i avgångsklassen. Med de extra insatser som nu görs fram till examen, hoppas vi att fler elever ska komma över det magiska sträcket för godkänt.

Lennart Karlsson

Rektor / rådgivare

Yennenga Progress/BF