Häxjakt och förbannelser – en utmaning för modern och traditionell rättvisa

I vissa delar av världen är häxjakt och anklagelser om förbannelser en realitet som påverkar människors liv på djupet. Medan sådana föreställningar kan verka avlägsna för många i Sverige, är de högst närvarande i samhällen där traditionell och modern rättvisa möts. Inom ramen för vårt Rule of Law-projekt, finansierat av Jochnick Foundation, anordnade vi nyligen ett seminarium på temat ”Problematiken kring häxeri i mötet mellan modern och traditionell rättvisa”.

Seminariet, som samlade 70 deltagare, inleddes med ett anförande av Lennart Karlsson från Yennenga Progress. Han beskrev hur häxanklagelser har varit en historisk verklighet i många kulturer, inklusive Europa där tusentals kvinnor föll offer för häxprocesser. Han betonade vikten av att förändra denna skadliga tradition och stärka rättsliga skydd för de drabbade.

Vad är häxeri – och vad innebär det i praktiken?

Madame Sawadogo höll en interaktiv föreläsning där deltagarna fick reflektera över frågor som: Existerar häxeri? Vad gör de traditionella ledarna? Hur hanterar rättsväsendet detta?

Deltagarnas svar vittnade om att häxeri är en levande företeelse i många delar av Burkina Faso. Det finns en uppfattning om två typer av häxor:

- Den ”vita” häxan, som besitter övernaturliga krafter för att hjälpa och hela – exempelvis genom traditionell medicin.

- Den ”svarta” häxan, som anses använda sina krafter för att skada andra och skapa olycka.

Traditionella ledare använder ofta ritualer, som dekokter och örtblandningar, för att identifiera häxor. I vissa fall kan till och med en avliden persons kropp föras genom byn för att peka ut en misstänkt.

Anklagelser om häxeri får allvarliga följder, särskilt för kvinnor. De mest utsatta – äldre kvinnor och personer i utsatta sociala situationer – riskerar att bli utstötta eller utsatta för våld. I Burkina Faso har 104 kvinnor nyligen fått hjälp att återintegreras i samhället efter att ha anklagats för häxeri.

Burkina Fasos rättssystem saknar idag lagar som kriminaliserar häxeri, eftersom det inte finns någon materiell bevisning. Däremot är våld och förföljelse av anklagade personer straffbart. Att misshandla eller döda någon på grund av häxanklagelser kan leda till fängelsestraff från 10 år till livstid.

I olikas länder har rättsväsendet försökt möta problemet på olika sätt. I Benin finns exempelvis en särskild domstol för häxeri inom den traditionella rättskipningen, och i Elfenbenskusten är vissa former av svartkonst straffbara som bedrägeri eller skadegörelse.

Vägen framåt – ett slut på anklagelser och förföljelse

Som avslutning uppmanade Lennart Karlsson samhället att ta ansvar och motverka häxanklagelser, särskilt mot kvinnor. Han betonade vikten av att skapa en öppen dialog och avmystifiera häxeri för att förhindra oskyldiga människors lidande.

Nästa seminarium i Rule of Law-projektet hålls den 12 februari (dvs dagen före denna artikels publicering, vi återkommer inom kort med rapport från denna!). Låt oss fortsätta samtalet och arbeta för en framtid där rättvisa och mänskliga rättigheter står i centrum.